Det går för långt med skärmberoendet.

Har du någon gång observerat vad som händer på busshållplatsen eller i den där väntesalen på lasarettet? Det är ganska skrämmande att se. Människor som väntar talar inte med varandra. Alla sitter hukade över sin mobiltelefon och kollar Facebook, Instagram, Youtube och vad det kan vara i mobiltelefonen. Ja jag har gjort det själv och gör ibland men på senare tid har jag försökt att påminna mig om att jag inte ska ta till mobilen för att förhindra att min hjärna har tråkigt en stund. För tråkigt behöver den ha ibland, den där hjärnan. De senaste veckorna har jag varit sjuk. Inget att göra och det är lätt att man plockar upp surfplattan för lite slötittande men efter tre veckor känner jag att jag är så less på allt med sociala medier och annat att jag inte vill kolla på den. Jag längtar till och med efter en papperstidning.

Var går gränsen för beroende?

Jag är ju ingen expert och kan bara gå på förnuftet. Jag bor i ett lägenhetsområde och jag ser människor som inte kan gå till och från bilen och in i sin lägenhet utan att gå med mobilen framför näsan. I vissa fall kan de inte gå ut med hunden utan att mobilen sitter i ansiktet under hela promenaden. Har det inte gått för långt då?
Något som verkligen skär i hjärtat är när ett barn försöker prata med sin förälder som knappt lyssnar eller ens tittar på dem, för de har mobilen framför näsan.
En annan företeelse som jag verkligen avskyr är på jobbet när man sitter i lunchrummet och arbetskamraten sitter hukad över mobilen och glor på nått youtube-klipp. Det tycker jag är rent oförskämt beteende. Nu skriker alla ni som förespråkar individens rätt att göra vad den vill. Men ni ska tänka på att det finns något som heter uppfostran och hövligt beteende och om vi säger till våra barn att det är ok att sitta och glo i mobilen under samvarostunder med andra så är vi illa ute som människosläkte.

Förändring!

Jag har i alla fall bestämt mig för att jag ska inte ta upp mobilen så fort jag väntar på något eller har lite dötid. Det finns annat att göra. Man kan prata med den där andra personen i väntrummet. Det ger så mycket mer än Facebook. Man kan observera vad som händer på pizzerian när man väntar på sin beställning eller prata med någon annan väntande. Det är faktiskt roligare. Jag ska också sluta med att ligga och glo i mobilen vid sänggående. Kanske en snabbtitt men inga långa sejourer. Surfplattan vid TV:n måste också begränsas. Det är på tok för mycket tittande i den när man sitter i soffan. Kanske beror det på den där eländiga reklamen som gör en helt hjärndöd och irriterad. Jag vet inte vad du tycker men det här är min högst personliga åsikt.